Inlägg i debatten om LO-paketet av Emma Petersson, avdelning 9 Linköping

[Ur nummer: 05/2005]
 Just nu har vi en raket,
Så vi tänkte prata, prata om paket.
 
Ett paket som har och innehåller det mesta,
Och vi anser att det passar de flesta.
 
Ett avtal som skyddar och ger trygghet åt andra,
Vi måste vara schysst och tänka på varandra.
 
Min kompis i Rinkeby inga försäkringar får ha,
Jag tycker det är skit, tycker du att det är bra?
 
Vi måste ställa upp, sluta tänka på oss själva,
För nu börjar klockan närma sig elva.
 
Vi kanske ska vakna upp innan det är för sent,
Annars kanske vårt paket blir väldigt klent.
 
En tragedi kan hända, min lya brinna ner,
Vart ska jag mig vända, jag inga pengar ser.
 
Min tjej va på smällen och vi barn skulle ha,
Barnet dog i magen och min tjej sa jaha.
 
Vad ska vi göra nu, inga pengar vi får,
Begravning med blommor och sånt det inte får.
 
Inte nog med vårat barn, utan tjejen och går bort,
Vad ska jag göra nu, utdragslappen den är kort.
 
Inga pengar det finns för att hedra mina kära,
socialen får gå in och ta hand om mina nära.
 
Nu träffar jag Kalle som snackar om paket,
Han verkar så ivrig, han är som en profet.
 
Han pratar om trygghet i framtiden och nu
För mig är det kört, men kanske inte för du.
 
Jag gör vad jag skulle gjort för länge sen,
Jag stödjer paketet, ställer upp såklart men.
 
Alla måste sponsra och visa sin röst,
Det tjänar alla på och vi ger vissa tröst.
 
Så kom igen nu kamrater och visa ert stöd,
Ställ upp på förslaget och hjälpt folk i nöd!
 
Pang! Pang! Du är död,
Så tycker våra medlemmar utan LO:s stöd.
 
Därför yrkar jag bifall på förbundsstyrelsens svar.