Livs har länge argumenterat för behovet av något slags hälso-bokslut, det har varit en del av kampanjen för Kravmärkt arbete.

[Ur nummer: 03/2002] Thomas Henriksson, Livs arbetsmiljöombudsman, berättar att det är en fråga som man tagit upp med arbetsgivarna i Forum för livsmedelsindustrin och att det finns ett intresse från motpartens sida.
Han tycker att det är bra att Jan Rydh har med det i sin utredning och även föreslår att det ska regleras i lag.
En som har hållit på med hälsobokslut är företagsekonomen Paula Liukkonen. Hon har träffat ledningen för Livs och berättat om sitt arbete. Hon menar att ett problem är dagens sjukförsäkring.

Dold sjuknärvaro
Många som är sjuka har inte råd att utnyttja försäkringen, det är en karensdag och sjuklönen är på 80 procent. Det här gör att många lågavlönade väljer att om möjligt gå till jobbet, trots att de är sjuka, det är en dold sjuknärvaro, eller också tar de ut en semesterdag eller är hemma för sjukt barn eller något liknande.
– Detta är ett problem, säger hon. Det blir ett A- och B-lag på arbetsmarknaden. Folk går till jobbet fast de är sjuka och de som gör det riskerar att bli långtidssjukskrivna.
Mot slutet av 1980-talet var sjukfrånvaron hög, ibland alarmerande hög, uppåt 20 procent. Hon arbetade då ut en metod för att räkna ut kostnaderna för sjukfrånvaron.
Företagen blev entusiastiska över resultaten. Man började förbättra arbetsförhållanden och investera i personalens välfärd, men så snart lågkonjunkturen satte in i början av 1990-talet svalnade intresset för arbetsmiljö.

Orkade inte bry sig
När efterfrågan dalade var det viktigt att sänka kostnaderna och man koncentrerade sig på att trimma organisationen och rensa ut barlast. Hur de anställda mådde orkade man inte sätta sig in i. De var dessutom för många.
För att utveckla organisationens konkurrenskraft hade det krävt att personalen var kapabel att förnya sig, men det gick inte, man var istället missnöjd och rädd att förlora jobbet. Följden blev dold sjuknärvaro.