– Visst låter det som ett gigantiskt kliv att vi engagerar oss i Kina. Som jag ser det kan vi inte låta bli att göra det just därför att det är så stort, säger Hans-Olof Nilsson, Livs förbundsordförande.

[Ur nummer: 04/2006] Livs har i många år haft kontakt med HKCTU, Hong Kong Confederation of Trade Unions, som är en oberoende facklig rörelse i Hong Kong. Genom HKCTU fick Livs år 2002 kontakt med Labour Education & Service Network, en frivillig organisation, så kallad NGO, som jobbar aktivt med att på olika sätt stödja arbetare på det kinesiska fastlandet. Livs fann arbetet intressant och beslöt att inleda ett samarbete.
– Det var en blygsam summa vi gick in med. Målsättningen var att testa och se om det kunde vara något att satsa på, berättar Hans-Olof Nilsson.

Fler med i projektet
Det visade sig vara ett intressant projekt. Livs är nu inte längre ensamma om att stödja arbetet, nu finns även Palmecentret med i bilden. Målet är att inrätta så kallade arbetarcentra samt ge kunskap om fackliga rättigheter. Målet är också att skapa möjlighet för migrantarbetare att läsa och lära.
Fram till och med 2006 är det tänkt att minst 10 000 arbetare ska ha berörts av projektet genom kontakter och utbildning.
* Vad vill Livs uppnå?
– Det är inte vi som kan uppnå något utan det är kineserna själva som kan det. Den hjälp vi kan erbjuda är kunskap om fackliga och mänskliga rättigheter. Det handlar om att de själva ska ta initiativ till en förändring, som att bygga en organiserad arbetarrörelse, säger Hans-Olof Nilsson.
Men för att kunna göra det så måste de känna till de grundläggande ILO-konventionerna.
Kina har ratificerat 23 ILO-konventioner, men erkänner inte ILO:s kärnprinciper som handlar om mötesfrihet, rätten att organisera sig och rätten till kollektiva förhandlingar. Organisationsfrihet existerar inte med andra ord, fria fackföreningar är förbjudna vilket innebär att strejkrätten är beskuren.

Samma behov som i Sverige
– Det finns också ett egenintresse från våra sida. Så länge det inte finns fungerande fackföreningar i Kina så slår det mot industriarbetare världen över. Samtidigt har arbetare i Kina samma behov som vi har när det gäller löner och arbetsvillkor, säger han.
Livs förband sig nyligen att stödja projektet ett år till.
– Sedan får vi se om det blir en fortsättning. Det vet vi först efter att vi gjort en utvärdering om utvecklingen sker i den riktning vi vill, säger han och fortsätter:
– Det vi vill inrikta oss på är att teckna globala avtal som knyts till ILO-konventionerna och sätter press på att dessa följs. Det här blir viktigare och viktigare för oss i och med att livsmedelsindustrin blir allt mer globaliserad.