100 nya medarbetare – hektiskt för facket på Atria när arbetsplatsen växer

Det har varit en intensiv tid på Atria i Sköllersta, strax utanför Örebro. Stora delar av produktionen från Atrias nedlagda anläggning i Malmö har flyttat in.

Dessutom har företaget byggt ett helt nytt logistikcentrum. För att bemanna de nya linjerna för skivad smörgåsmat, blodpudding och steklinjer för köttbullar och hamburgare, har det krävts en kraftig ökning av personalstyrkan.

– Det har varit en utmaning, det måste man ändå säga, säger vice klubbordförande Aila Gustafsson, när Mål och Medel besöker ett klubbstyrelsemöte i slutet av augusti.

Inflödet av nyanställda började redan förra hösten. Sammanlagt rör det sig om runt 100 nya, vilket gör att det nu jobbar knappt 300 personer totalt på fabriken.

– Det är främst i produktionen som det har behövts folk, men även i den nya logistikdelen, säger klubbordföranden Dennis Eriksson.

Utmaning med så många nya kollegor

Att det varit ett så stort tillskott av personal under en så pass kort tid har varit en av utmaningarna för klubben.

– Det är klart att det har varit tufft att hinna med facklig introduktion och att prata med alla de här personerna som kommer, och det har vi kanske inte hunnit med precis som vi hade önskat. Men vi har gjort det efter den förmåga vi har haft, säger Aila Gustafsson.

Hon pekar samtidigt på att det är viktigt att inte tumma på kvaliteten i det fackliga arbetet.

– Det är ingen idé att köra introduktioner som bara är framkrystade och som inte blir bra. Det är bättre att ha bra kvalitet och köra bra introduktioner.

Samtidigt har klubbens arbete med att rekrytera medlemmar gått framåt. Under det senaste året har klubben värvat runt 40 personer.

Finns intresse för fackklubben

– Tittar man på statistiken så har kurvan över nya medlemmar gått brant uppåt, men det skulle nog kunna se ännu bättre ut, säger Dennis Eriksson.

Aila Gustafsson fyller i:

– Det är en process som pågår hela tiden. Rekryteringen funkar ändå hyfsat. Det finns ett intresse för att vara med i facket här.

En annan fråga som klubben fått ägna mycket kraft åt är arbetsmiljöarbetet kopplat till nya eller ombyggda lokaler och produktionslinjer.

– Vi åkte ner till Malmö och undersökte arbetsmiljön där nere. Sen har det varit väldigt mycket riskbedömningar av nya lokaler, maskiner och arbetssätt. Vi har haft stående möten med projektledningen också där vi hela tiden har diskuterat de risker och utmaningar vi ser, säger Reine Pettersson, styrelseledamot och vice huvudskyddsombud.

Och det finns fortfarande saker att åtgärda.

Ergonomiska problem

– Tyvärr har vi kanske tagit med oss en del, framför allt ergonomiska problem, som man redan haft i Malmö och som vi än så länge inte har lyckats komma till rätta med.

En annan utmaning ur ett klubbperspektiv är att det än så länge är ganska uppdelat mellan de nya och de gamla avdelningarna.

– Det är lite så att på de nya avdelningarna är det nästan bara nytt folk. Det är väldigt få av dem som har jobbat i huset sedan tidigare som jobbar med det nya, säger Dennis Eriksson.

Det gör att klubben inte riktigt har samma kontaktytor där, jämfört med på de gamla avdelningarna.

Hur hanterar ni det?

– Man har försökt att vara mer närvarande, eftersom vi inte har förtroendevalda på de avdelningarna än. Vi som har ägnat oss åt fackligt arbete på heltid har försökt att vara mer fokuserade på de nya avdelningarna, säger Reine Pettersson.

Men de nya avdelningarna står inte helt utan rutin och erfarenhet från Sköllersta. Linda Winkler var en av dem som tackade ja till att veckopendla till Malmö för att lära upp sig på maskinerna för skivad smörgåsmat inför flytten.

Hon har jobbat i Sköllersta i snart 21 år och har under den tiden haft många olika roller och arbetsuppgifter.

– Jag åkte ner till Malmö mest för att jag ville göra något nytt. Det var en bra chans att få prova på lite annat, säger Linda Winkler.

Bra upplärning i Malmö

Mottagandet från kollegorna i Malmö beskriver hon som väldigt bra.

– Men man kände ju sig taskig när man kom dit, som att ”nu ska jag ta ditt jobb, och du ska lära mig”. Men alla där nere var väldigt snälla. Jag trivdes jättebra.

Viktor Åberg håller med om att mottagandet i Malmö var bra.

– Det var bättre än vad jag förväntat mig.

Han fick anställning på Atria i Sköllersta i slutet av förra året och fick som nyanställd i stort sett direkt åka ner till Malmö.

– Jag fick frågan på anställningsintervjun om jag kunde tänka mig att åka till Malmö i tre veckor för upplärning.

Men redan innan han hunnit börja ringde chefen och frågade om han kunde tänka sig att veckopendla under en längre period.

– Vi åkte ner till Malmö i tre månader. I stort sett hela december, januari och februari. Fram till att allt blev flyttat hit.

Fungerar det som i Malmö, rent produktionsmässigt?

– Arbetet är ju samma, men det är mycket som är annorlunda eftersom vi nu ska lära upp så många nya på det vi kan. Och sedan måste det ha hänt något med maskinerna på vägen, för vi har sett fel här som vi aldrig såg i Malmö, säger Linda Winkler.

En som känner till maskinerna väl är Macarla Märgelbrink. Hon är en av få som gjorde den omvända resan och valde att flyttade med produktionen från Malmö till Sköllersta.

Fick jobb snabbt efter att hon kom till Sverige

– Redan när de sa att det skulle läggas ner i Malmö bestämde jag mig för att följa med fabriken. Jag vill visa tacksamhet mot fabriken. Nu behöver de hjälp och då ska jag inte lämna dem.

Hon fick jobbet på Atria i Malmö 2018, kort efter att hon kommit till Sverige.

– Jag kunde ingenting men jag behövde ett jobb, och då fick jag hjälp av mina chefer i Malmö. Nu har jag chansen att ge tillbaka och hjälpa företaget. Men i början sa jag också att jag ville prova först. Fungerar det inte så åker jag hem till Malmö. Fungerar det så stannar jag.

Hur trivs du här?

– Jo jag trivs bra, men jag saknar mina kollegor i Malmö. De har blivit som min familj, och vi håller kontakt fortfarande.

Macarla Märgelbrink har inte heller lämnat Malmö helt.

– Jag pendlar varje vecka. Jag jobbar här måndag till torsdag, och på fredagarna åker jag hem och är två dagar i Malmö. Det passar mig riktigt bra, men det är dyrt att åka!

Klubbordföranden Dennis Eriksson ser, trots utmaningarna, positivt på framtiden. Inte minst med tanke på att Atria i och med expansionen investerat stora pengar i Sköllersta.

– Det är ju klart att det är en trygghet för oss här, säger Dennis Eriksson.