Låga löner lockar utländska företag till Thailand

Findus fiskfabrik är strategiskt placerad utmed den thailändska kusten. Hit fraktar båtar från norra Europa fisk, det tar upp till sex veckor. Efter att fisken blivit förädlad fraktas den tillbaka igen. Fisken som vi köper i affären har färdats lång väg men det syns inte på förpackningen.

[Ur nummer: 05/2006] Idag finns bara en enda fabrik för färsk fisk kvar inom Findus-koncernen. Den ligger i ett industriområde en timmes bussresa från centrala Bangkok. Det är en exportzon och det mesta av produktionen går på export till Europa. På förpackningarna framgår det numera att den frysta fisken har förädlats i Thailand. Men det framgår inte hur lång väg den i praktiken fraktats. Köper man Findus frysta laxfiléer, laxfjärilar eller laxspett så har den transporterats mer eller mindre ett varv runt jordklotet. Fisken har ofta fångats i Norge och förädlats i Thailand för att sedan fraktas tillbaka till våra breddgrader. Hur är detta möjligt? Hur kan detta löna sig?

Mindre än fem kr/timme
Lönerna är låga jämfört med Sverige. Med våra mått mätt är de extremt låga. Det är det som lockar företagen hit. På Findusfabriken tjänar de outbildade 4,60 kronor i timmen, de utbildade 5,40 kronor. Cheferna tjänar 31,90 kronor. De flesta jobbar dock i produktionen, bara 23 sitter i ledningen. Och av de 259 anställda är bara 20 män. Ingen av de anställda är organiserade. Överhuvudtaget är organisationsgraden låg i Thailand, ligger på tre procent, vilket räknas till de lägsta i Asien.
En solig dag i februari besöker Livs förbundsstyrelse fabriken. Det är inte för att organisera arbetarna, det måste det thailändska livsmedelsarbetareförbundet göra, utan för att få mer kunskap om arbetsförhållandena i Thailand.
Fabriken ger ett modernt intryck. Hygienkraven är lika höga som på en svensk fabrik. Arbetsmiljön är varken sämre eller bättre. Arbetarna jobbar åtta timmars arbetsdag plus en timmes lunchrast. De arbetar sex dagar i veckan. De har med andra ord bara ledigt på söndagar, utöver söndagar har de ledigt på 13 nationella helgdagar samt mellan sex och 21 dagars semester beroende på anställningstid. Föräldraledigheten är på 90 dagar. Pensionsåldern är 60 år.

Ägarna har växlat
Fabriken har producerat frusen fisk under olika varumärken under årens lopp, Frionor, Norway Seafood och nu Findus. Ägarna har också växlat. Från början var det norrmän. Numera är ägaren Cap West, ett riskkapitalbolag, som i januari köpte Findus av EQT.
Sortimentet är brett. Det mesta av fisken kommer från Norge, Chile och Ryssland. Ledningen säger sig vara noga med att följa lagar och regler. Mycket handlar dock om tillit till myndigheter och de inspektioner som görs.
En som jobbat riktigt länge på Findus fiskfabrik är Minoa. (I Thailand används smeknamn i nästan alla sammanhang, även om man inte är personligt bekanta.) Hon är 52 år och har jobbat på fabriken i 30 år. Hon står och väger upp djupfryst lax. Ett kallt jobb som kräver många lager av kläder. Hon säger att hon vet vad en fackförening är, den representerar arbetarna. Hon tror att det är en sådan fackförening som de har på fabriken. Men det är det inte, det är en personalförening som bildades 2005, med det lite luriga namnet Workers committe (Arbetarnas kommitté). Hon har dock inte haft något med den att göra och vet inte riktigt vad det är för något.

Bjuder på resor
Förr låg fabriken betydligt mer nära city. När fabriken flyttade hit till industriområdet trodde ledningen att många skulle sluta. Men de anställda fortsatte att arbeta på företaget trots att de fick längre resväg. För att underlätta för dem så bjuder företaget på transport till och från arbetsplatsen. Morgon och kväll är det hundratals bussar i omlopp på området.
Nu är det mitt på dagen. Under tak inbäddad i grönska ligger fabrikens matsal. Här träffar jag en kvinna med smeknamnet Gong som precis har ätit lunch. Hon har kofta på sig och tycker att det är lite kallt, värmen till trots. Hon är 40 år, är gift och har två barn, 14 och 11 år. Gong har arbetar på fabriken i tre år och tjänar 1 000 kronor i månaden. Av det går 300 kronor åt till att hyra det hus som familjen bor i.
– Innan arbetade jag som städare, både lön och förmåner är bättre här på fabriken jämfört med vad jag hade tidigare, berättar Gong.