Många chanser att ta del av den nya fotoscenen i vår

De senaste tjugo åren har kvinnor förändrat svenskt fotografi. Bilden har allt mer blivit ett sätt att ifrågasätta makt, kön och identitet. Två stora utställningar skildrar nu paradigmskiftet.
Vad har hänt med svenskt fotografi sedan 1970-talet? Det är ingen liten fråga Niclas Östlind har tagit sig an, sedan han 2008 fick en forskartjänst på Högskolan för fotografi. Flera olika visningar, en avhandling och många samarbeten senare mynnar undersökningen nu ut i två stora, parallella utställningar. En om fotografiet på 1970- 80- och 90-talen, i Göteborg. En om samtida fotografi i Stockholm. Och trots den långa tidsepoken menar Niclas Östlind att man kan summera vissa huvuddrag: Framförallt har allt fler kvinnor tagit plats på fotoscenen.
– Länge var fotografiet starkt manligt dominerat, både när det kommer till vilka som var fotografer och de ämnen man skildrade, säger Niclas Östlind.
Fotografrollen var länge kopplad till ett subjekt, som ofta var manligt kodat. Men det förändrades av postmodernismen, och att allt fler framstående fotografer var kvinnor.
– Det handlar mindre om att jag som subjekt skildrar verkligheten, utan i stället om hur bilden formar vår syn på världen, och på kön, identitet och sexualitet.

Samtidigt började också fotografiet röra sig från det rent dokumentära till en mer konstnärligt gestaltning, med glidningar mellan fiktion och verklighet. Allt fler foton iscensätts, Annika von Hausswolff avbildar till exempel kvinnor som ligger nakna i naturen, på ett sätt som leder tankarna till brottsplatser.
– Många av kvinnorna som träder fram på 1990-talet och framåt är starkt politiska, säger Niclas Östlind, och pekar på deras maktkritiska dimension.
– Många väljer också att arbeta inom konsten, där det finns plats för en kritisk diskussion som inte nyhetsmedierna har.

Ändå når dessa fotografers bilder inte alltid ut från konstgallerierna till den breda massan. Det stora paradigmskiftet inom svenskt fotografi har fått lite uppmärksamhet.
– Fotografiska ställer sällan ut den typen av fotografi, utan mer lättsmälta bilder, med fokus på kändisar och mode. Men samtidigt gör intresset som museet har väckt för fotografisk bild kanske att fler vill lära sig mer, och att man vill få ut mer av bilderna, så att det inte bara blir konsumtion utan reflektion också, säger Niclas Östlind.
Själv lyfter han fram tre fotografer att hålla koll på, från tre generationer: Veteranen Tuija Lindström. Annika Karlsson Rixon som nyligen skildrat lesbiska kvinnors utsatta position i Ryssland, och Linda Hofvander, som undersöker fotografiet som varseblivning och språk.
Elin Swedenmark
Fotografiet på 1970- 80- och 90-talen, Hasselblad Center och Göteborgs konstmuseum till den 11 maj.
Samtida fotografi, Artipelag i Stockholm till den 11 maj.
Böckerna Mellan verkligheter och Det synliga. Samtida svensk fotografi (Arena förlag).