Lugnet har lägrat sig på Malmköpings Nya Spritbolag. Dagen innan har Karin Storsund och hennes arbetskamrater kört klart glöggen. Denna fredag i december sker ingen tappning, bara städning och småplock.

Karin Storsund har arbetat här i ett och ett halvt år. Hon var först visstidsanställd, sedan provanställd och numera är hon tillsvidareanställd.
– Jag trivs väldigt bra. Jag tror att jag fick jobbet mycket tack vare min erfarenhet från livsmedelsindustrin. Jag tror också min ålder och mina övriga yrkeserfarenheter haft stor betydelse.
Hon berättar att jobbet här påminner henne om en tidigare arbetsplats, Nordchoklad i Kalmar. I 20 år arbetade hon där, ända fram till att fabriken lades ned 1999.
– Det var också en trivsam arbetsplats. Vi som jobbade kände varandra väl och brydde oss om varandra. Jag var den sista som skrev på uppsägningen. Jag lät den ligga i 14 dagar, jag tyckte inte att det var någon brådska även om jag insåg att jag skulle bli tvungen att till sist skriva på
Det var också på chokladfabriken som hon skaffade sig en gedigen facklig grund att stå på. Hon har gått en rad fackliga utbildningar och har varit både huvudskyddsombud och vice klubbordförande.

Dessa kunskaper har hon haft nytta av, även om hon senare jobbat inom helt andra branscher. Bland annat kom hon att utbilda sig till CNC-operatör (sköter datorstyrda maskiner för mekanisk bearbetning och tillverkning av detaljer inom verkstadsproduktionen). Utbildningen var resultatet av ett samarbete mellan arbetsförmedlingen i Kalmar och Atlas Copco.
– Det var en kul utbildning som dessutom var betald. Vi var tio som valts ut och vi var alla garanterade jobb efter avslutade studier.
Men så kom finanskrisen 2008/2009 och varslen avlöste varandra. Hon drabbades i flera omgångar av uppsägningar. Hon är ändå förvånansvärt positiv när hon berättar om den tid som varit. Helt klart har den gett henne ett gott självförtroende.
Ett hårt slag var dock den sjukdom som drabbade henne för ett par år sedan. Gång på gång åkte hon på blodpropp i benet. Hon är idag handikappad, hon har droppfot.
– Jag går dåligt om jag inte har ordentliga skor med inlägg. Man kan säga att jag är återställd men ändå inte. Vissa arbetsuppgifter klarar jag inte, som att klättra upp för stegar och bära tungt. Men det är inga problem, det är bara att säga till så får jag hjälp.

Hon visar mig runt på sin arbetsplats. De är totalt sex tillsvidareanställda, just nu har de även fem visstidsanställda. Linjerna där flaskorna tappas står som sagt still och det är mycket tystare än vad det brukar vara. Kan bullra rätt så rejält, låter hon mig förstå.
Hon berättar att företaget framför allt är legotappare av spritdrycker och aromatiserat vin. De sysslar både med produktutveckling, aromtillverkning, kvalitetstester, blandning, buteljering och distribution till lagercentraler.
Det är Karin Storsund som blandar till dryckerna som ska produceras. Hon kallar sig för blender, är självlärd, har gått bredvid och lärt sig jobbet från grunden.
– Det är väldigt noga att allt stämmer, det får inte vara för mycket och inte för lite. När det är färdigblandat tas prover och vätskan filtreras. Jag provsmakar också blandningen. Det är viktigt att den smakar likadant som tidigare blandning, berättar hon och fortsätter:
– Jag blandar till en sort åt gången. Allt från 25-liters dunkar till 10 kubikmeter om dagen. Det beror på kund och sort som ska blandas. En del går fort medan andra sorter tar mer tid.
Hon visar mig laboratoriet där hon tillbringar mycket tid och pekar på en hylla där det finns gott om exempel på deras breda produktion av olika spritdrycker.  Vi går sedan till ett intilliggande rum där det finns ett antal höga rostfria tankar.
– Det är här det hela blandas till, som glöggen som vi körde klar häromdagen, förklarar hon.
Det visar sig att de även producerar en egen vodka, Kanon Vodka, som är ekologisk. För att framställa den har de ett eget destilleri i Åkers styckebruk, där det en gång i tiden göts kanoner, därav vodkans namn. Produktionen av den ligger dock nere i väntan på att marknadsföringen i USA ska komma igång igen.
– Om vi lyckas kan det innebära många nya jobb både på destilleriet och här på fabriken, säger hon och ler hoppfullt.