<h2>Språkvetare förklarar hur språk och tanke hänger ihop</h2>

Orden i den politiska debatten påverkar hela vår världsbild. Därför måste vi lära oss att se igenom retorik och vilseledningar, enligt språkvetaren Sara Gunnerud.
Arbetslinjen, ansvar och demokrati – de politiska begreppen har duggat tätt i medierna det senaste året. Men ordens innehåll är inte alltid tydligt, vilket både politiker och pr-byråer använder sig av. Det menar språkvetaren Sara Gunnerud, som inför valet i höstas skrev boken ”Ordens makt i politiken” (Kata förlag 2014), som är den första svenska boken i ämnet. Idén fick hon när moderaterna plötsligt kallade sig för ett arbetarparti och högern började använda sig av uttryck som traditionellt använts av vänstern. Sara Gunnerud kände sig manad att förklara vad som hände, språkvetenskapligt.
– Språk och tanke hänger ihop mer än vi tror och vi måste vara medvetna om hur hjärnan fungerar. Den tar genvägar som gör det möjligt för folk att vrida våra tankar. Det ställer krav på alla i samhällsdebatten att vara hederliga i kommunikationen, säger hon.

Sara Gunnerud har medvetet rensat bort krångliga facktermer. Hon använder sig av metaforen att ord är som ”lådor”. På lådan sitter en etikett med det språkliga uttrycket och under locket finns det vi menar med ordet. Men kopplingen är inte alltid tydlig.
– Det moderaterna gjorde var att byta ut innehållet i lådan, förklarar hon och menar att det var en medveten kapning av ordens associationer.
– Som språkvetare skulle jag säga att ingen äger orden. De utvecklas hela tiden och det är som det ska. Men i samhällsdebatten kan ett ord förknippas med en aktör eller företeelse, förklarar Sara Gunnerud.
Ett exempel är begreppet ”full sysselsättning”, som Socialdemokraterna använt för att beskriva tanken att alla ska ha rätt till ett jobb. När moderaterna nyligen började säga begreppet skrev de en annan definition på sin hemsida: ”full sysselsättning är när efterfrågan på arbetskraft matchar utbudet på arbetskraft på ett sådant sätt att priset på arbetskraft (lönenivån) varken pressar upp eller ned den allmänna inflationstakten”.
– Inom nationalekonomin kallas det här snarare för jämviktsarbetslöshet, påpekar Sara Gunnerud.

Den politiska debatten är full av liknande signalord. Vad skulle till exempel hända om man kastade om begreppen arbetsgivare – som har en positiv klang – och arbetstagare?
Några som strör många luddiga ord omkring sig är Sverigedemokraternas politiker, som ofta slirar på definitioner av exempelvis ”kultur”, ”demokrati” och ”svenskhet”.
– Det bidrar till en väldigt ihopgrötad politisk diskussion som är svår att navigera i. De etablerade partierna måste bli bättre på att peka ut vad det är SD gör, säger Sara Gunnerud, som hoppas kunna upplysa fler om ordens makt.
– Jag vill vaccinera folk mot manipulativa tekniker, säger hon.