Sänkta ingångslöner skapar större skillnader och ökar klyftorna mellan olika grupper som kvinnor, flyktingar, invandrare och ungdomar. Svenskt näringsliv och de borgerliga sneglar på den tyska marknaden där de infört något som kallas minijobs. Det har framförallt slagit hårt mot kvinnor, där skillnaden mellan kvinnor och mäns löner är drygt 13 procent, så det är i högsta grad en jämställdhetsfråga.
Minijobs infördes på 2000-talet och minimilönerna ligger idag på cirka 4 000 kronor och det är skattefria pengar så det innebär ingen kvalificering till arbetslöshetsförsäkringen samt väldigt litet tillskott till framtida pensioner. Det har visat sig att denna typ av jobb gett minimal effekt för att få ner arbetslösheten även i Tyskland. Utvecklande beredskapsjobb kan dock vara en möjlighet, samt validering.
Investeringar av bostäder, infrastruktur för de som redan bor i Sverige och för de som har flyktinginvandrat till Sverige är nödvändigt men det innebär även att det krävs mer resurser och åtgärder, till exempel utbildningar inom vissa branscher, för att få dessa människor i arbete. Det kommer också att krävas mera samarbete mellan skolor, vård, näringsliv och andra aktörer för att det ska lyckas. Denna grupp (invandrare/flyktingar) kommer att vara en resurs för Sverige och framtiden.
För att återgå till lönefrågan så ska man komma ihåg att sänkta ingångslöner kan ha en effekt även i ett större sammanhang: Det kan pressa ner lönerna överlag och det ger en negativ effekt på konsumtionen samt ökade klyftor. Utmaningar kommer även att finnas för arbetsmiljön för de som redan arbetar inom vissa yrken, och det är framförallt på kvinnodominerade arbetsplatser som till exempel vården.

Den nuvarande regeringen har skjutit till pengar för satsningar på arbetsmiljön men att det kommer nog att krävas fler satsningar och resurser på arbetskraft för att få ner sjuktalen, och då tänker jag framförallt på de psykosociala delarna som till exempel stress och utmattningssyndrom. Kraven har ökat på den som arbetar och förändringarna på arbetsmarknaden har varit stora i vissa fall och därmed ökat trycket på den som har arbete. Men man ska inte glömma bort att det finns stora ekonomiska vinster både för den enskilt drabbade och för företagen om man får ner sjuktalen och har en god arbetsmiljö.
Las har varit hårt debatterad i omgångar genom åren inom både näringsliv och bland de borgerliga partierna. Syftet har naturligtvis varit att försämra anställningstryggheten. Det har också ofta debatterats om hur man ska få unga i arbete och då har man tittat på Danmark som jag förstått är mer liberal i sin syn på arbetsmarknaden. Vi har stora utmaningar att ta tag i, både politiska och fackliga för att försvara det vi tror på och inte försvaga för någon grupp i samhället. Ett mera solidariskt och jämlikt Sverige vinner alla på.
Robert Kuusikko, mejeriarbetare