Organisationsgraden bland arbetare i LO-yrken sjönk till 59 procent under 2022, vilket är den lägsta i modern tid. Det visar Arenarapporten som släpptes tidigare i sommar.

Samtidigt har andelen inrikes födda med arbetaryrken sjunkit kraftigt. Livsmedelsindustrin är inget undantag. Enligt Anders Kjellberg, innebär förändringen att förbunden behöver fler förtroendevalda med utrikesbakgrund för att locka nya medlemmar.

– Om vi tittar på den totala andelen som är medlemmar i Livs så har gruppen utrikesfödda medlemmar ökat från 22 procent år 2005 till 42 procent 2019, det är en större förändring än för något annat förbund. Bara Fastighets och HRF ligger i närheten, säger Anders Kjellberg.

Hitta nya sätt

Även om andelen utrikesfödda utgör en större del av det totala antalet medlemmar i dag än tidigare innebär det inte att fler utrikesfödda blir medlemmar.

Snarare tvärtom, eftersom det totala medlemsantalet sjunker och utrikesfödda, som många gånger är nya på den svenska arbetsmarknaden har en lägre benägenhet att organisera sig fackligt, enligt rapporten.

– I dag är var tredje arbetare utrikesfödd, det innebär att förbunden måste hitta nya vägar att nå potentiella medlemmar. Är man ny i Sverige är det inte säkert att man känner till vad ett kollektivavtal är eller har kunskap om fackets betydelse för det egna arbetslivet.

Vad ska förbunden göra?

– Fortsätta att informera, gärna på flera olika språk. Uppmuntra utrikesfödda att engagera sig fackligt eftersom det kan underlätta för andra med liknande bakgrund att skapa en relation till facket.

Länk till rapporten: Arena_Ide_2023_Kjellberg_4_juni_Slutvers.pdf