För två år sen så fick jag frågan av klubben på mitt jobb om jag kunde tänka mig att vara revisor. Jag har aldrig haft en tanke på att engagera mig fackligt, jag har haft samma jobb i 14 år och har tre barn, vad skulle facket ha för nytta av mig?

Nu har jag gått flera utbildningar men ingen har stärkt mig så mycket som Tjejsatsningen. Jag har fått träffa fantastiska kvinnor, vid tre olika tillfällen. Sitter just nu på tåget hem efter den sista, avslutande delen. Nu har jag ett gäng nya systrar spridda över Sverige. Kvinnor som alltid kommer att ha en given plats i mitt hjärta.

Vi är olika men har hittat varandra. Jag förstår nu hur viktigt det är att vi kvinnor står på oss och håller varandra bakom ryggen.

Jag kan göra skillnad!

Vi har haft utomstående föreläsare utöver fantastiska handledare. Stort tack till Eva Guovelin, K-G Wanngård, Susanna Gideonsson, Natasa Stojkovic och inte minst Zaphira Samuelsson!

Ni fick mig att inse att jag inte alls är för gammal eller för okunnig för att vara fackligt aktiv. Jag kan göra skillnad! Vi kvinnor kan lyfta varandra, vi duger precis lika bra som männen, vi måste bara börja inse det!

Tjejsatsningen har funnits sen 2006 och jag hoppas att den kommer fortsätta finnas för Livs kvinnliga medlemmar länge till.

I rummet som jag nyss lämnade såg jag framtida klubbordföranden, regionala skyddsombud, regionala försäkringsinformatörer, medlemsrekryterare, lokala ombudsmän och kanske till och med en framtida statsminister.