Livs fortsätter att kräva kravmärkt arbete, senast vid ett arbetsmiljöseminarium i Falkenberg där såväl livsmedelsarbetare som arbetsgivare deltog.

[Ur nummer: 05/2003] Ett drygt halvår har gått sedan Livs presenterade sin rapport ”Livsmedelsarbetarnas arbetsmiljö – sammanfattning av Arbetsmiljökontroll 2001”. Den har tidigare presenterats i mål&medel nummer 11 – 2002. Rapporten är om möjligt ännu mer aktuell idag. Den ökade sjukfrånvaron är idag en av de hetaste frågorna på arbetsmarknadens område, inte bara inom livsmedelsindustrin.
Och det var en koncentrerad publik på ett 50-tal personer som deltog på seminariet som arrangerades av Livs avd 11 Halmstad. Det första i sitt slag som hållits inom förbundet.
Thomas Henriksson, Livs arbetsmiljöombudsman, inledde seminariet med en genomgång av förbundets rapport.
– Ni är så tysta, konstaterade han avslutningsvis då ingen hade synpunkter eller ställde några frågor.
Det kunde inte tolkas annorlunda än att deltagarna instämde i den dystra bild som han målade upp av förhållandena inom livsmedelsindustrin.

Inte överens om vägen
Jan Johansson, arbetsmiljöombudsman på Livsmedelsföretagen (Li), var inbjuden till seminariet för att ge sin syn på företagens arbetsmiljöarbete. Inte heller han hade några invändningar när det gällde beskrivningen av förhållandena inom branschen.
– Det som vi inte är överens om är vägen till målet. Jag tror inte att det hjälper med fler regler och hårdare straff. Däremot tror jag på att lyfta fram de goda exempel som finns och peka på att det finns mycket pengar att hämta. Det är argument som biter på hårt ekonomiskt pressade arbetsgivare, sade Jan Johansson.
Han konstaterade att arbetsgivarna får rätt så mycket skäll och till viss del också gjort rätt för det.
Vad gör då Li? Det som är på gång är bland annat rehabiliteringsverktyg för arbetsgivarna, detaljerad statistik på branschnivå, bullerprojekt, mjöldammsprojekt samt lokala trivselprojekt.
Han förklarade sig också beredd att tillsammans med Livs jobba mer med enskilda frågor, till exempel lyfta ut de tre värsta  och konkret försöka göra något åt dessa.
– Men vi säger nej till yttre inblandning som fler regler och hårdare straff. Det blir lätt allt för fyrkantigt. Problemen måste lösas inom den egna organisationen.
Han skulle dock vilja ändra på företagens syn på arbetsmiljöarbetet så att det blev mer integrerat och inte något som ligger vid sidan om den ordinarie verksamheten.
Han återkom gång på gång till den höga kostnaden för de många sjukskrivningarna. Enligt de senaste siffrorna handlar det för 2003 om 118 miljarder.
– Den senaste tiden har varit en svettig period med många förslag på åtgärder, konstaterade han.

Lyfte fram kostnaderna
Även Anders Wedin från försäkringskassan i Halmstad, som var sist ut att tala på seminariet, lyfte fram kostnaderna. Han sysslar enbart med förebyggande arbete.
– Det går inte att lösa problem på arbetsplatsen genom sjukskrivning, underströk han.
Han lyfte fram något som han kallade åtgärdstrappa vid en arbetsmiljöåtgärd:
1. Finn problemet
2. Acceptera problemet
3. Försök finna lösning
För att motivera arbetsgivarna att vidta åtgärder har han tagit fram två kalkylprogram. Med hjälp av dessa kan man räkna ut vad sjukskrivningarna kostar företaget. Detta finns att ladda ned på kassans hemsida www.halland.fk.se
– Siffror för vad sjukskrivningarna kostar är bra att ha med sig när man ska diskutera kostnaderna för förebyggande arbete. Det är ett sätt att få bättre samarbetsvilja från dem som talar om att de inte har ekonomi att vidta nödvändiga åtgärder.