I både Sverige och Danmark har konsumentkooperationen sålt ut i stort sett hela sin livsmedelsindustri men det har man inte gjort i Norge. Och det har visat sig vara ett klokt val. Lönsamheten är mycket god och dessutom lyssnar man på facket.

[Ur nummer: 06/2003] I Coop Norge Industri ingår Goman-bakerierna, Røra Fabrikker (sylt&juice), Coop Kaffe och Margarinfabrikken men den håller på att säljas.
Det är bagerierna som jag är mest nyfiken på. Tankarna går till de många Juvelbagerierna i Sverige som idag är nedlagda.
Det finns totalt åtta Goman-bagerier i Norge. Det i Oslo går bäst av dem alla. Förra året gick detta bageri med cirka 10 miljoner i vinst vilket motsvarar tolv procent av omsättningen. Så har det dock inte alltid varit. För tio år sedan höll det på att gå omkull.
Paul Ivar Johansen, driftledare på Goman-bageriet i Oslo, berättar mer än gärna hur fack och arbetsgivare gjorde gemensam sak för att rädda bageriet.
– Underskottet på 2-3 miljoner kronor vändes samma år till ett överskott på en miljon, säger han och ser märkbart stolt ut.
Vi har slagit oss ner i bageriets lunchrum. Med under besöket är också Knut Berg. Han är fackligt aktiv inom Norska Livs och företräder alla medlemmar som jobbar inom konsumentkooperationens industrier, han är ”konserntillitsvalgt” som det heter på norska.
Så här mitt på dagen är det ganska lugnt och stilla. Så när som på några bageriarbetare som kommer förbi för att få råd när det gäller den stundande lanseringen av ett par nya produkter. Beställt förpackningsmaterial har ännu inte kommit och de är bekymrade. Engagemanget går inte att ta miste på.
– Förklaringen till att det gått så bra för bageriet är just det lokala engagemanget men också satsning på decentralisering och att minska byråkratin, säger Paul Ivar Johansen.

Kontroversiella lösningar
Han skrattar ofta och gärna. Det har han råd med idag. Men det var allt annat än roligt när han började på bageriet då för tio år sedan. Det var ganska så kontroversiella lösningar som prövades. Alla gick till exempel med på att under ett år sänka lönen med fem procent.
– Det var ingen lätt sak. Detta diskuterades ingående i förbundsledningen innan beslut togs, berättar Knut Berg.
Det både han och Paul Ivar Johansen lägger störst tonvikt vid är dock de projektgrupper som tillsattes, med både anställda och folk utifrån.
– De genomlyste hela verksamheten. En helig sak var att ingen skulle mista jobbet, berättar Paul Ivar Johansen.
Det gjordes också kundundersökningar där man frågade butikscheferna vad de var nöjda med och vad de var missnöjda med när det gällde Coop som leverantör.

Kvalitetskontroll
Därutöver jobbade de på bageriet med kvalitetskontroll och med att minska svinnet. De tittade på vad som var flaskhalsar, på hur samarbetet mellan avdelningarna fungerade, på hur inköp av råvara gick till. Att ha ett så litet lager som möjligt var också en strävan.  
– Och vi införde lite av en revolution. Det är paketerarna som bestämmer kvalitén på brödet. Håller det inte måttet kan bagarna tvingas baka nytt, säger Paul Ivar Johansen och fortsätter:
– Vi har fortsatt att jobba kontinuerligt med det som kom fram i grupperna. Vi ser ständigt över alla rutiner, vi strävar efter så lite byråkrati som möjligt. Alla tjänstemän är lika med mig.
Det här är något som går igenom i hela Coop Industrier, berättar Knut Berg. När det gäller att dra ner på administrationen är ledning och fack rörande överens. Överhuvudtaget har erfarenheterna från arbetet med att rädda bageriet i Oslo tagits till vara.
Knut Berg medger trots det att han ändå är lite orolig för framtiden. Han hoppas att Coop Norden ska vara vänligt inställt så länge industrin levererar goda bidrag. Men livsmedelsindustrin tillhör inte kärnområdena.

Oro för framtiden
Ute i produktionen är klubbordförande Björn Helgesen upptagen med att skrapa ur en stor degblandare. Även han uttrycker oro för framtiden.
– Vi går visserligen med vinst men det är svårt att veta vad Coop Norden hittar på.
Det är helt klart så att läget för Coop Norge Industri är ett annat sedan kooperationerna i Norge, Danmark och Sverige gick samman i Coop Norden AB. (Se faktaruta) Samtidigt har stora ansträngningar gjorts under årens lopp för att stå sig i konkurrensen.
Den senaste stora satsningen är Goman-bageriet i Fredrikstad, tio mil från Oslo strax intill den svenska gränsen. Detta bageri invigdes hösten 2000 och var då norra Europas modernaste. Inriktningen är förbakat bröd eller ”lettstekt” som det heter på norska.
Den brandgula byggnaden lyser som ett utropstecken denna regntunga måndag i maj.
Det här är Knut Bergs arbetsplats. Förutom att han är ”konserntillitsvalgt” är han också klubbordförande här på bageriet. Men det är inte mycket tid som han tillbringar på sin klubbexpedition. Hans förtroendeuppdrag gör att han ofta är ute på resande fot. När konflikter uppstår ute på Coops fabriker som man inte lokalt kan lösa är det Knut Berg som får rycka in.
– Och när jag är här försöker jag att inte tillbringa all tid bakom skrivbordet. Jag tycker att det är viktigt att jobba ute i produktionen. Det är något jag försöker att prioritera.
Bageriet i Fredrikstad är en helautomatisk och datastyrd anläggning med få anställda, totalt är de 14 stycken. Denna hypermoderna verksamhet, som påminner mycket om processindustrin, ligger i en tillbyggnad på 3 000 kvadrat till det gamla traditionella bageriet. Det handlar om en investering på 65 miljoner norska kronor.
– Vi var glada över satsningen. Men det var en stor investering så bageriet genererar ännu inte så stort överskott. Vi hoppas mycket på exporten till Danmark och Sverige. Och det går bättre och bättre för oss.

En imponerande syn
Det är en imponerande syn. Brödet bakas utan inblandning av människohänder, från invägning av råvaror i ena änden till att det kommer ut vakuumförpackat i den andra änden. Det enda som förvånar mig är bullernivån. Den är olidligt hög och de som arbetar här måste bära hörselskydd.
Som Karl Magnussen som står mitt på linjen och håller ett vakande öga på produktionen. Det är hans huvudsakliga uppgift. Så länge allting flyter på så har han inte mycket att göra. Han skulle kunna sköta allting ensam men av säkerhetsskäl är de alltid två.
– Jag har jobbat här sedan starten och trivs bra. I 20 år arbetade jag på ett annat bageri. Det här jobbet är betydligt bättre. Och lönen är bra, säger han.
Överhuvudtaget tjänar de bra idag inom bageribranschen i Norge.
– Det är resultatet av den låglönesatsning som förbundet gjorde i förra avtalsrörelsen då man valde att satsa på de lågavlönade. Lägsta lönerna gick upp med totalt 12,30 norska kronor i timmen. Det var vi mycket nöjda med. Det var den bästa uppgörelse vi haft, den vi gjorde i fjol, berättar Knut Berg.

Bra grundlön
Grundlönen på bageriet ligger på 108:12 norska kronor i timmen och så har de ett nattillägg på 87:40. Bageriet är igång 16 av dygnets 24 timmar. Det sker ingen produktion på söndagarna, det är förbjudet enligt lag.  Alla har de 37,5 timmars arbetstid, så är det för hela LO-kollektivet. Och i fjol fick alla för första gången fem veckors semester.
Den här dagen bakar de stora tjocka kornbröd på bageriet i Fredrikstad. Kapaciteten ligger på 2 500-2 700 limpor i timmen. Det är en ansenlig mängd som glider fram fyra och fyra på rad i en aldrig sinande ström. Brödet har en hållbarhet på tre månader i rumstemperatur tack vare den speciella förpackningsmetoden och är rykande färskt när det värms upp hemma i ugnen. Och dessa bröd har varit en försäljningsframgång. De säljs inte bara i Coops butiker i Norge utan går även på export till såväl Sverige som Danmark där limporna säljs under Signums varumärke.
Sedan i februari 2002 har bageriet exporterat bröd för 3,5 miljoner norska kronor till Sverige och för 1 miljon till Danmark. I år hoppas man på en export till Sverige på 8 miljoner, till Danmark på 3 miljoner.
– Det känns som om Coop Norden satsar på oss. Vi hade besök av koncernledningen som var mycket positiv. Jag har en god tro att vi klarar av att leverera till både den svenska och den danska marknaden en lång tid framöver, säger Lasse Solberg, driftansvarig i Fredrikstad.

Export till Sverige
Han berättar att bageriet nyligen avtalat om att leverera förbakade vitlöks- och solrosbaguetter till Coops butiker i Sverige, också dessa kommer att säljas under Signums varumärke. Vecka 34 kör denna export igång och ersätter då liknande bröd från ett bageri i Nederländerna.
Coop i Norge har historiskt sett haft ett bra samarbete med facket. Förr var man till och med tvungen att vara medlem i facket för att få jobba i Coop. Detta krav togs bort för två år sedan men organisationsgraden är fortfarande hög, mellan 95 och 100 procent.
– Det finns flera exempel på idéer från fackligt håll som blivit succé. Och frågan är vad vi varit utan bageriet i Oslo? Om det gått i konkurs hade hela Goman varit i fara. Att det gick så bra har facket en viktig del i, säger Lasse Solberg.

Fotnot: Som det framgår går det bra för Goman-bagerierna. Men det finns mörka moln som inte den här artikeln berör. Det handlar om de allt högre mjölpriserna som slår hårt mot hela den norska bageribranschen och som är en följd av att Norge står utanför EU.