[Ur nummer: 03/2006] * Berith Andersson, förbundsstyrelseledamot:
– Fattigdomen och slumområdena som aldrig verkade ta slut. Det är beundransvärt att det finns människor som orkar se framåt när förhållandena är så svåra. Organisationerna vi träffade behöver verkligen allt stöd i världen för att orka kämpa vidare. Det är tufft att slåss mot både korruption och kyrkan som verkar ha en mycket negativ inställning till fackföreningsrörelsen.

* Ove Dröscher, förbundsstyrelseledamot:
– Att det var så smutsigt och skräpigt överallt. Hur fattigt det än är så brukar människor sätta en stolthet i att ändå hålla rent omkring sig men så var det inte. Det kan jag inte komma över trots att jag besökt Filippinerna tidigare. Jag förstår inte heller hur människor kan leva i extrem lyx medan de i ens närhet knappt har mat för dagen.

* Åke Fransson, förbundsstyrelseledamot:
– Jag har tidigare besökt landet och var beredd på vad jag skulle få se. Men om man bortser från eländet så blev jag positivt överraskad av det jobb som utförs av den filippinska arbetarrörelsen och att man fått igång ett samarbete med det socialdemokratiska partiet. Med små medel har man trots allt kommit rätt långt. Det gläder mig också att de tycker att den svenska modellen är värd att ta efter.

* Åsa Hååkman-Felth, förbundsstyrelseledamot:
– Vårt besök i slumområdet kommer jag aldrig att glömma. Inte bara eländet vi såg utan också den fräna lukten från soptippen där människor bodde. Det berörde mig djupt. Det gjorde också den glädje som barnen på förskolan utstrålade. Det kändes bra att veta att Livs stött organisationen Learn som i sin tur gjort denna satsning i detta fattiga område.

* Ingmar Kjaer, förbundsstyrelseledamot:
– Den kamp som Learn, APL och Akbayan bedriver. Deras entusiasm och deras tro på att kunna förbättra levnadsvillkor och bekämpa korruption imponerade. Det var också roligt att se att så många unga människor var engagerade. Samtidigt blev jag också på det klara med hur viktigt det är med fackligt bistånd. Jag har svårt att se hur de annars ska kunna klara av denna svåra uppgift.

* Arne Larsson, förbundsstyrelseledamot:- Helt klart behövs facklig organisering. Samtidigt är det inte lätt: Den som organiserar sig riskerar repressalier från arbetsgivaren. Och den som struntar i det och blir fackligt aktiv gör det med livet som insats. Nyligen hittades två fackligt aktiva som mördats på grund av sitt engagemang. Så behovet av insatser är stort. Både Livs och andra förbund borde göra mer.