Mjöldamm är ett stort problem och suckar hörs från arbetsgivarna över att det kostar för mycket pengar att göra något åt. Annat är det när arbetsgivaren själv drabbas.

[Ur nummer: 01/2002] Vi har pratats vid i telefon tidigare i veckan. Jag har min bild klar av en äldre lite aggressiv man. Men den stämmer inte alls. Ulf Holmén är i 40-årsåldern med glimten i ögat och nära till skratt. Han har ganska långt hår, är svartklädd med en gråsvart halsduk nonchalant slängd över axeln. Hans senaste leksak, en svart BMW cabriolet, står parkerad utanför. Han påminner mer om en excentrisk konstnär än en bagare och arbetsgivare.
Ulf Holmén förstår inte alls uppståndelsen kring hans bageri som av arbetsmiljöinspektionen lyfts fram som det goda exemplet. Jag är inte den första som hört av sig.
– Som jag ser det är det mycket storm i ett vattenglas, säger Ulf Holmén.
Han tycker inte att de åtgärder som vidtagits på hans arbetsplats är så mycket att orda om. Det handlar om självklarheter. Men han är samtidigt medveten om att alla arbetsgivare inte har samma inställning.
– För en tid sedan besökte jag ett bageri där chefen undvek att gå in i produktionen på grund av den höga halten av mjöldamm. Själv tvingades jag att putsa glasögonen för att kunna se och ta till nässpray.

Lokal förankring
Arbetsmiljöinspektionen i Malmö har stött på liknande fall när man inspekterat 60 bagerier, kvarnar och pizzerior. Vanligast var dålig ventilation och städning. Men inspektionen fann också arbetsställen där man lyckats bra. Det är därför jag nu sitter och pratar med Ulf Holmén på Södervidinge Bröd som ligger i ett litet samhälle med samma namn mitt ute på den skånska slätten. Det är ett bageri med stark lokal förankring där det bakas främst matbröd och bullar men även en del kaffebröd.
– Vi kan aldrig bli störst. Men vi kan vara bäst, säger han väl medveten om att det låter lite kaxigt, vilket han inte har något emot att vara.
Ulf Holmén är en av de tre bröder som driver bageriet, som har ett 40-tal anställda. Bröderna har tagit över efter sin far. Ulf ansvarar för arbetsmiljö, produktion och maskiner. Tillsammans med sin bror Rolf arbetar han också som bagare ute i produktionen.
Han berättar att det går bra för bageriet men att man har ett par svåra år bakom sig. Det är en bransch med små marginaler. Det är en avvägningsfråga vad man ska lägga pengarna på. Rationaliseringar är ofta lättare att räkna förtjänsten på än investeringar som syftar till att förbättra arbetsmiljön.
På Södervidinge har det dock varit det senare man satsat på. Men det handlar inte om någon direkt uttalad strategi.
–  Jag vill ha rent och snyggt omkring mig när jag arbetar. Naturligtvis kan du hitta tusen fel. När myndigheter kommit hit har de varit nöjda. Det tycker jag inte alls de ska vara. Här finns visst fel.

Problem med ögonen
Även hans far, berättar Ulf, var framsynt och investerade tidigt i teknik som förbättrade arbetsförhållandena.  Men kanske är det så enkelt att brödernas egna allergiska besvär drivit fram satsningarna. Ulf tystnar och tänker efter en lång stund.
– Jo, visst är det så, medger han.
Han berättar att han redan för 20 år sedan hade problem med ögonen. Det är ett känt symptom på mjöldammsallergi, andra är irritation i andningsvägarna, kronisk hosta och astma samt rinnande näsa. Han insåg att något måste göras. Det gällde även hans bror Rolf som också arbetar i produktionen.
– De flesta bagare har nog problem, konstaterar Ulf Holmén.
Men på Södervidinge bageri plågas ingen längre av mjöldamm. Ulf och hans bror kan jobba som bagare trots tidigare allergiska besvär. Ulf säger att det idag är enzymerna som är den svåra nöten att knäcka.
– Jag skulle vilja ha ett helt slutet system eller enzymer i pastaform. På något sätt måste de bort.

Långa arbetsdagar
Ulf har i stort sett tillbringat hela sitt liv inom bageribranschen. Han var ett halvår när de flyttade in ovanpå faderns arbetsplats. Han kunde i princip rulla nerför trappan in i bageriet. Så det är inte konstigt menar han, att han har det i blodet.
– Men jag är ekonom i botten. Jag skulle inte bli bagare.
Men det blev han. Men han vill inte att hans barn ska gå i hans fotspår. För det är ett tufft liv. Hans arbetsdagar är långa. Och den längsta ledighet han säger sig ha haft på 20 år är tre veckor.
– Det är definitivt ingen dans på rosor att driva ett bageri.
Samtidigt så är han inte missnöjd med tillvaron. Tvärtom. Han hyser en slags hatkärlek till bageriet eller som han själv uttrycker det:
– Älskade djävla hatade bageri.
Hittills har vi suttit på kontoret. Nu går vi över till byggnaden bredvid där bageriet numera håller till. Ulf ursäktar att det är lite rörigt. Det pågår en stor ombyggnad i vilken det ingår bland annat hygienzoner och ett nytt lunchrum. Vi passerar lokalerna som håller på att färdigställas och kommer in i själva bageriet. Här arbetas det i stort sett dygnet runt.
När jag besöker bageriet har precis dagskiftet gått på.
Anders Möller är i full gång med att blanda till grahamsbullar. Han är trågare. Det är ett ganska tungt jobb och det är mycket recept att hålla i huvudet.
På de flesta bagerier är nog trågen det värsta stället när det gäller mjöldamm. Här hanteras åtskilliga ton mjöl i veckan. Men det märks inte på Södervidinge. Det är hur rent som helst. Och mätningar visar att de klarar de nya gränsvärdena med råge.

Luftrenare med flimmerfilter
Anders är nöjd med de insatser som gjorts av hans arbetsgivare. Här finns bland annat centraldammsugare, dammevakuering, punktutsug och fasta luftrenare i taket. Och för en tid sedan fick de också tre nya luftrenare, höga lådor på hjul med så kallat flimmerfilter. Det är en nyhet på marknaden. Den har utvecklats för att avskilja fint damm ur luft genom cirkulationsrening, det vill säga lokalluft tas in i aggregatet, renas i filtret, varefter luften återförs till lokalen.
– Jag tycker att det blivit en väldig skillnad sedan vi fick de nya burkarna. Jag känner mig betydligt piggare nu än innan, säger Anders Möller.
Han gör också sitt yttersta att hålla dammet borta. Vid minsta spill är han där med dammsugaren. En rutin som han inte är ensam om. Städningen är ett viktigt komplement när det gäller att hålla luften ren.
Anders Möller har arbetat på Södervidinge bageri i ett och ett halvt år. Innan jobbade han på Kävlinge bageri i 12 år. Ett litet bageri som köpts upp och sedan lagts ned av Södervidinge. I samband med det skilde sig Anders. Delad vårdnad om barnen omöjliggjorde fortsatt nattarbete.
– Jag tänkte söka mig utanför bageribranschen. Men så kom Ulf Holmén med förslaget om ett dagskift för att köra grovbröd.
Anders är mycket glad åt denna lösning. De är nu fyra anställda som arbetar dagtid plus Ulf och Rolf Holmén.
Lars Andersson, 23 år, arbetar som ugnsskötare i en annan ände av bageriet. Från början arbetade även han natt men fick en förfrågan om han ville gå över till dag och det ville han och trivs med det.
– Vi är ett bra gäng.
Lars har arbetat här i fyra år.
Innan har han arbetat på många olika ställen. Han är både utbildad bagare och konditor. Han lider av kvalsterallergi.
– Kvalster är ett problem på många bagerier men inte här. Vi är bortskämda, säger han.

”Grovbröd ska ligga till sig”
Bengt Nilsson, 52 år, har precis gått på sitt pass. Han arbetar huvudsakligen med uppslagning och bakning av grovbröd. Innan jobbade även han natt på Kävlinge bageri något som han är glad att slippa då det med åren slitit hårt på kroppen.
– Det passar bra att baka grovbröd på dagen. Det ska ligga till sig och inte ätas pinfärskt. Det ska mogna som det heter. En kunskap som gått förlorad.
Han lider inte av någon allergi eller överkänslighet. Han har haft tur för han har varit i branschen sedan han var 14 år gammal.
– Jag tycker att det är mycket positivt att jobba här. Jag kan inte komma på något negativt. Det är mycket rent. Vi har en bra arbetsgivare.
Södervidinges nisch är att baka traditionellt. Inriktningen på mer hantverk gör att det behövs fler som jobbar i produktionen och lönerna utgör stor del av den totala kostnaden.
– Det ska vara roligt att arbeta. Människan är social, säger Ulf.